Idétorka på bloggfronten. Men så kom jag plötsligt på att jag har ju inte behandlat bloggen som dagbok förut, det är ju mer ett historeiberättande. Om andra. Själv då? Har det inte hänt mig nåt? Nä, egentligen inget intressant.... Men jag satt i alla fall och läste DN:s nätupplaga nyss och hittade artiklar om Palestina. Där har jag varit. 3 månader för ett par år sen. Det finns kanske nåt intressant därifrån? Den första månaden var jag stationerad som sjuksköterska för minröjartruppen i Jenin. Jenin var ett oerhört varmt ställe, med 48-50 grader mitt på dagen. Utegångsförbud rådde mellan 17-08 varje dag, och prick kl 17 rullade israelisk militär in i stan och sköt på allt som rörde sig. Oerhört dramatiskt för en jössehäring, men efter 3 dagar var man van skottlossningen och reagerade inte nämnvärt. Förljande incident inträffade sent en vacker varm kväll i mitten av juli. Jag stod på taket till det hus jag bodde i och ringde hem till frun. När vi pratat en stund så blev jag varse en helikopter som på låg höjd kom in söderifrån. Inget ovanligt i sig, men den stannade och hovrade ca 100 m från vårt hus. Den gick i tyst läge, och störde inte samtalet med frun nämnvärt. Plötsligt ser jag att den avfyrar 2 robotar mot ett bostadsområde 500 m längre bort. Snabbt som blixten trycker jag av telefonen för att frun inte skall höra smällandet. Hon behövde ju verkligen inte sitta i Sverige och bli mer bekymrad än hon redan var, och jag hade bedyrat att det var såååå lugnt i området. Sen small det. Jävlar vad det small! Lätt automateld lite varstans, och jag låg ner på taket och inväntade tystnaden. När det lugnat sig gick jag in och ringde upp igen. Får en mycket uppjagad hustru i telefonen som är absolut övertygad om att jag är död, trots att jag själv ringer upp. Min uppfattning om att samtalet avbrutits i tid stämde inte riktigt, hon hade bara hört en sjujävla smäll och sen dog telefonen. Den halvtimme som gick innan jag ringde upp igen hade hon i princip redan planerat begravningen på. Med facit i hand skulle hon lika gärna kunnat hänga kvar i luren och trott att vi sköt fyrverkerier eller nåt. Man skall ALDRIG göra sig till.....
Ett snabbt överslag i huvudet ger vid handen att jag borde skriva ner detta uppdrag mer detaljerat. Det hände mycket fascinerande därnere.............. Men det ska man nog inte använda en blogg till.
/Tony
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar